LAZIO-Milan 2-0: ELVA LEJON

Vilken jävla seger. Efter allt skit med mercaton och Rocchi helt ensam på topp vann vi äntligen mot Milan. Det såg helt jävla kört ut. 14 år sen sist, den 14 februari 1998 var senast vi slog AC Milan i Serie A. 2-1 (MANCINI 6′, Kluivert 90′, BOKSIC 93′). Nu slog vi dom äntligen igen och vilken jävla insats. Ingen Klose, ingen Brocchi, ingen Mauri och Dias utbytt skadad i 51′, men vi hade 11 lejon som krigade. Det såg ut som att vi inte skulle klara av det. Milan var riktigt dåliga men dom började komma närmre. Vi såg trötta ut, men Marchetti räddade oss. Han är så jävla stabil. Sen, från ingenstans..

1-0 IL PROFETA I 77′. Vi bryter på mittplan, Tata får bollen på sin kant och slår in den mot Hernanes och Rocchi i boxen. Rocchi touchar bollen lite lätt till Hernanes som slår in den i bortre! Helt sjukt. Vi hade inte haft ett piss i andra.

2-0 IL CAPITANO 85′. Lulic slår ner bollen till Hernanes och löper som en galning som vanligt. Hernanes ger tillbaka bollen och Lulic springer till kortlinjen och slår bollen snett inåt. Där kommer Rocchi och bara slår till den upp i första krysset. Minns ni? Klart ni minns. Fy fan vilket underbart mål. Det blev nästan derbykänsla i Gamla Stan i Stockholm. Glas som klirrade och Ultras som flög runt. Så jävla fantastiskt. I milanisti som satt i närheten försvann fortare än vinden.

GRANDE LAZIO!

SS Lazio (4-2-3-1): Marchetti; Konko, Biava, Dias (51′ Stankevicius), Radu; Matuzalem, Ledesma; Lulic, Gonzalez, Hernanes (88′ Candreva); Rocchi (92′ Rozzi).

HÖJDPUNKTER

STEFAN RADU

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

RSS-flöde för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI

Lämna en kommentar

You must be logged in to post a comment.